Chockfas...?

Ni får ursäkta mig men nu har jag kommit in i en fas där jag nästan ser det komiskt att min farmor tagit livet av sig. Hur ofta får man höra om farmödrar som får mycket kärlek och är väldigt starka som personer som tar livet av sig? Som jag,och några andra, ser det så fick hon sista ordet. Inte skulle någon jävla sjukdom bestämma när hon skulle dö, det skulle hon. Och det gör att jag tror att hon har det bra nu. Det var hon som bestämde ingen annan.
Nu tänkte jag förklara för er hur min farmor var och varför det är svårt att prata med någon som inte kände henne. Alla har en farmor men inte alla har en som min. Min farmor var som sagt inte så gammal, hon fyllde 64 nu i januari 2010. Min farmor vägde 17 kg och var väldigt tanig men alla hyste enorm respekt. Ville man få något gjort var det henne man prata med, speciellt när det gällde min pappa. Min farmor sa en gång att bara för att hon har en king size säng behöver hon inte ha en man som hjälper till att fylla upp den, detta efter hennes andra äktenskap. Min farmor gav mig vin och lemonade(typ Sprite)första gången när jag var 11 för nu var jag vuxen, men bara ett glas. Min farmor drev ett bed & breakfast inriktat för studenter som ville ha ett billigare alternativ än studentrum. Men senare blev det för långtidsturister. Min farmor och hennes vänner åkte till Cypern och hade grekiska älskare som är yngre än min pappa. Min farmor hade en Alfa Romeo och en MG(en sportbil). Min farmor var halvt irländsk och halvt fransk, hennes mamma hade en affär med en fransk sjöman och min farmor var resultatet. Hon fick lida för att hon var resultatet av en otrohet då de var katoliker men hon klarade sig ur det och blev en väldigt stark person. Min farmor var inte en Taffurelli från början men hon var precis som alla Taffurelli kvinnor är, så hon hade ödet att vara en Taffurelli. En nyårsafton när jag var runt 13-14 tog hon med mig ut på en pub, hon betalade dörrvakten extra, och på natten gick vi sicksack arm i arm hem och såg en enorm grå/röd räv. Hon hade en damm med koi och lite andra fiskar och en groda frös fast i botten en vinter. Hon hade tid att lyssna och förstå problem. Hon hade väl godis och kakor hemma men det är inget som jag associerar min farmor med som man ofta gör med farmödrar och mormödrar. När jag var väldigt liten satt jag jämte henne på hennes köksbänk och frågade: "Cup of tea?". Hon hade runt 10 katter. Och hon hade exklusiv smak, skulle vara riktiga märken på allt. Hon sålde sitt hus för några år sedan och har spenderat den miljonen pund som hon fick. Och hon gillade sitt lådvin och cigaretter. Jaaa nu hoppas jag att ni har förstått lite av min farmor och varför det är svårt att prata om henne med någon som inte vet..