Tisdag

Ser verkligen fram emot att åka iväg. Känner att det är något jag behöver, att ta farväl av farmor och att få lite semester och perspektiv på saker och ting. Det kommer bli nog så svårt att vara ifrån Estelle, hundra mil bort. Men jag tror att det är bäst om hon är hemma eftersom situationen är som den är. I sommar ska vi försöka åka, hela familjen.

Igår fick Jonas mamma och sambo komma in med deras resesäng eftersom Estelle krånglat så mycket alla kvällar sen vi kom hem från sjukhuset. Och i natt har hon sovit riktigt gott. Jag väckte henne vid tio i åtta imorse, vilket inte har hänt på månader. Vi kanske köpte den nya sängen för tidigt, eller så är hon bara orolig att vi ska åka tillbaka till sjukhuset. Who knows...? Hon var i alla fall piggare och gladare så det blir resesäng i natt igen.

Jag känner mig piggare och gladare nu. Att välja bort mina mediciner var bra, märker att nu när jag sakta men säkert slutar så går det riktigt bra. Plus att jag promenerat mycket nu det sista.

Vi har vart på gravsättning idag. Det var tungt. Det jobbigaste var nog att jag insåg att nästa vecka är det samma sak igen.