Dagens unga fråga

Är med i en grej på FamiljeLiv och detta blir första inlägget om detta.

Ångrar du att du skaffade barn ung?

Klart att jag älskar Estelle! Och hon ger mig så mycket i min vardag.
MEN jag ångrar mig ibland. Jag ångrar mig när jag ser att pengar hålller på att ta slut och jag får inget jobb eftersom jag varken har utbildning, arbetslivserfarenhet och ibland känns det som om arbetsgivare tycker att unga mammor verkar oseriösa. Jag ångrar mig när jag känner mig misslyckad och känner att Estelle förtjänar en så mycket bättre person. Jag ångrar mig när jag ser att alla mina kompisar är iväg och uppfyller de drömmar vi pratade om på gymnasiet. För jag vill ge Estelle en bra grund att utvecklas ifrån. Jag vill se att hon blir självsäker och stark och att hon följer sina egna drömmar, ger aldrig upp och ser en möjlighet i allt. Visst kan hon bli en sådan person nu ändå men när det känns som tyngst så ångrar jag mig.

MEN måste tillägga att dessa tillfällen är tusen gånger färre än de gånger jag bara tittar på henne och njuter. Njuter för att den vackra lilla varelse som driver mig til vansinne är min. Tänka sig att det finns en person som älskar mig även om jag är gnällig och trött. Tänka sig att det finns en person som ser mig som sin trygghet. Tänka sig att det finns en liten snutt som jag stolt under hela mitt liv kan kalla min och Jonas skapelse.

ALLT DETTA VÄGER UPP ÅNGESTEN!