Dag 03 - Mina föräldrar

Oj.. Egentligen är det en skum blandning.

Mamma föddes i februari 1966 i Borås, 3 månader för tidigt för min mormor var tvungen att dra ett tungt lass i ladugården den vintern eftersom morfar körde plog och min mammas farfar var sjuk. Det var en snöig och kall vinter. 3 månader för tidig men inga men.
Hon växte upp på gården men ganska clueless föräldrar, enligt henne själv.
Hon har en 5 år äldre syster och en 4 år yngre bror. Hon var ett typiskt mellanbarn, hon känner sig lite bortglömd. Finns bara ett kort på bara henne från att hon var liten.

Hon umgicks mycket med sin syster och hennes kompisar, hon har beskrivit sig som en tyken liten skit, och när hon var 12 år fick hon och en kompis åka in i Borås på fredagskvällarna. Det fick inte jag..

Min mamma är snäll men de första 17-18 åren av mitt liv levde hon som bara mamma. Nu håller hon på att vara Marie och vara fri, i alla fall varann vecka då min syster är hos sin pappa.

Hon har ett spännt förhållande med sina syskon, det är 10 gånger bättre med min moster än med min morbror. Allt detta började när min älskade morfar dog så jag vill inte veta vad som händer när min mormor dör.

Jag vet att min mamma vill mig väl och jag älskar henne, men vi har olika åsikter om vissa saker.
Jag har ett helt annat förhållande med min mamma än vad min syster har eftersom vi levde så nära och bara med varandra fram till min syster föddes. Min systers pappa var borta mycket med jobbet så jag och mamma levde vårat liv.

Min pappa föddes 11 april 1968 i London. Jag vet inte så mycket om hans bäbisår. Min pappa är en trasig själ. Han är trasig för att han blev sexuellt ofredad x 2 när han var väldigt ung och han är trasig för att han har aldrig fått den hjälp han verkligen behöver.
Min farmor visste att min pappa var speciell då hon en dag stod och diskade och såg hur min pappa, kanske 3-4 år, gick mot en av deras katter som alltid klöste och gjorde alla barn ledsna och skulle klappa den. Katten gjorde som den alltid gjort men istället för att min pappa sprang in ledsen till sin mamma så slog han till katten så den flög av staketet och in i en vägg. Då insåg farmor att den här pojken, han var speciell. Han gjorde det så lugnt och oberört.
Har även en annan historia från när han var 8 år. En tjej i hans klass och hennes syster hade mobbat honom i skolan för att han stammar. Han hade fått nog. Han kröp upp på ett garagetak och väntade på dem sen släppte han ner tegelstenar i huvudet på dem. Ja jag sa ju att han är trasig.. De mobbade honom inte längre.
Han skötte inte skolan och bråkade samt hamnade i problem mycket. Han fick åka iväg på speciella läger för problembarn men han har sagt att det mest var ställen där de skrämde skiten ur barnen eller så var det bara en rolig semester. Min farmor skickade iväg honom på det för att få lite lugn och ro. Hon var själv med 4 ungar var av en inte kunde hålla sig från problem, egentligen var de 2 men min farbror åkte aldrig fast.

När pappa var 15 gav skolan upp och han fick börja jobba som lärling hos en slaktare, och han blev riktigt grym på det. Och det är yrket han än idag är grym på och borde jobba med.

Min mamma är min pappas sanna kärlek men han fuckade upp det. Han höll på med droger och drack mycket alkohol innan han träffade mamma och han börja röka när han var 9. Och tyvärr fann han inte styrkan att ens för min mamma sluta dricka. Men han, speciellt när han är full, säger än idag med gråten i halsen att han älskar henne och att hon är den finaste.

Jag har,10-14 år gammal, suttit i telefon med pappa stupfull och lyssnat på ett och annat. Men jag visste att om jag bara lyssnade så visste jag att han var OK. Jag har vart där över jul och sommar och ringt upp mamma och velat åka hem för att han skällt ut mig och kallat mig saker när han vart full. Och hans förklaring varför det inte är så nu är för att jag inte är en gnällig bitch längre.

Jag bodde i England 3 månader 2007. Jag klarade inte psykiskt att vara kvar i Sverige och där brukar man kunna klara få jobb efter man fyllt 16. Men jag fick inget direkt stöd av pappa att söka jobb och när jag fick jobb på en mäklarfirma som lurade mig på pengar och inte gav mig någon lunchrast så tyckte han att jag bara skulle härda ut. Jag och pappa bara bråkade och han tyckte att jag skulle bidra med pengar som jag inte hade. Min farbror och hans fd fru insåg min situation och bestämde att jag skulle bo där. Min farbror kollade till och med upp killen jag jobbade för och fick inget positivt resultat. När jag bott ett tag hos min farbror försökte pappa ta livet av sig med starka smärtstillande och 6 starköl. Han lyckades inte och när jag ringde upp för att fråga honom vad fan han håller på med så svarade han att han inte bryr sig.

Min pappa är idag 42 år men säger att han själv ibland tror att han fortfarande är 18-20. Han sköter drickandet bättre. Han är i mognadsstadiet han behövde vara när jag föddes, för 21 år sen.

Men trots allt så är vi väldigt bra kompisar, det traditionella pappa och dotter förhållandet finns inte. Och jag älskar min pappa!! För bakom allt dumt finns en väldigt intelligent och snäll person som gett mig humor och mitt utseende(vi är läskigt lika).

Mina föräldrar är inte enligt boken eller mallen men de är mina och i mitt liv är de bäst!