Det första jag vill säga är att får jag någon bullshit kommentar om att jag inte har några syskon eftersom de inte är mina helsyskon blir jag riktigt pissed off. Har märkt att nu för tiden är det ingen som ifrågasätter mina syskonrelationer men när jag var 13-14 sa folk att jag inte hade syskon bara för att vi inte hade exakt samma föräldrar och jag har fått veta att det finns folk som säger så till min svenska syster, och det gör ont.
Så nu kommer vi till saken. Jag har 4 syskon. Var av 3 är på pappas sida och 1 på mammas sida.
Jamie, 16 år (Pappas)
Natalie, 14 år (Mammas)
Annie, 8 år (Pappas)
Luca, 2 år(Pappas)
Jamie och jag har ingen djupare relation. Pga vi fick lära känna varandra så sent i livet. Den killen har inte haft det lätt. Förlorat sin mamma vid 8 år och sen helt plötsligt kommer en främmande man som helt plötsligt ska vara den pappa han hört talas om. Han fick helt plötsligt en helt enorm ny släkt. 2 systrar som tvingar på honom en relation med dem. Ja min syster Annie var bara 2-3 år och hon bokstavligt talat slängde sig över honom på en gång.
Jag försöker verkligen nå fram till honom och jag vill att han ska vara med i mitt liv så mycket som möjligt men han sluter in sig i sitt skal. Men det går framåt och mitt mål är att han en dag ska komma till Sverige alldeles själv så vi kan umgås utan oron för vad pappa hittar på näst.
Natalie är det syskon jag har bäst relation till. Eftersom vi alltid bott tillsammans fr

am tills jag flyttade hemifrån. Hon föddes när jag var 7 år och gick i första klass. Vi har bråkat, åh gud vad det har vart liv i luckan så att säga. Jag vet att jag är en förebild för henne men jag vet också att hon har smart nog att göra egna misstag och ta egna beslut. Natalie är som en storasyster för Estelle, tror Natalie tycker det är skönt att inte vara minst längre men hon får också känna på det som jag fick från henne under våra år under samma tak payback is niiiiice. =) Och nu det senaste märks det att min lilla syster inte är liten längre. Jag och hon kan prata om killar, förhållanden och starka känslor. Och det är skönt för hon har vart med om allt som hänt mig. Hon är så söt min lilla tandställning.
Annie är en kopia av mig. Jag känner igen mig själv så fort jag ser henne, inte bara utseende utan sättet också. Hon är så härlig. Så öppen och ärlig. Och även om vi inte ses mer än kanske 1 gång om året har vi ett starkt band. Jag hoppas att när hon blivit äldre kommer hon ofta komma och besöka mig och Estelle. Kommer aldrig glömma första gången Annie träffade Estelle. Vi åkte över för att överraska Annie på hennes födelsedag och när hon ringde på pappas dörr öppnade jag. Hon tittade på mig med stora ögon och viskade: "Aimee.." och sen hoppade hon ut till sin mamma och skrek: "Aimee är här!!". Sen kom hon nog ihåg att jag hade fått barn för hon gjorde en hel vändning och sprang om mig och in i TV-rummet där Jonas satt med Estelle. Hon strök Estelle över håret och sa med sin innerligaste och sötaste röst: "Jag älskar dig..".
Jag kommer göra allt i min makt för att var där för henne.
Luca är född samma år som Estelle vilket har gjort att jag inte direkt har någon relation till honom. Det har också med att göra att hans mamma tagit avstånd från min pappa bara för att han valt att gå vidare. Han är väldigt söt. Dock, vilket inte är negativt, har han inte fått samma drag som oss andra, mörkt hår och mörka ögon. Jag önskar att det i framtiden blir bättre band mellan oss då han och Estelle kommer då kunna växa upp tillsammans.

Mina 3 engelska syskon
Jag är äldst och känner ett ansvar att ta hand om alla. Jag hoppas att jag om 10 år kommer ha bra kontakt med alla mina syskon. Och det jag önskar är att jag skulle ha ett foto på oss alla 5, även om Natalie inte är relaterad till någon annan så tillhör hon gruppen.